Vecka 40 (39+0 – 39+6)

Kroppen: 
Förlossningstidpunkten är nådd och värkarna kan nu förväntas att börja. Det är vanligt att man som förstagångsföderska går över 40 veckor, man anses inte vara överburen förrän efter vecka 42. Skulle det dröja längre övervakas fostret noga och man blir ofta igångsatt. Exakt vad som gör att förlossningen startar vet man inte. Det är troligen barnet som sätter i gång den. Många funderar över om det är möjligt att sätta i gång förlossningen själv genom att springa i trappor eller äta speciell mat. Det finns dock inget sätt att själv tvinga i gång förlossningen, utan barnet kommer när det är klart. Förlossningen sätts bara i gång på sjukhuset om det finns någon medicinsk anledning, till exempel att du har högt blodtryck. Trycket från barnets huvud mot livmoderhalsen kan påskynda förlossningsstarten. Trycket gör att det utsöndras oxytocin, ett hormon som signalerar till livmodern att den ska dra ihop sig. När livmodern drar ihop sig allt oftare och starkare, trycks barnets huvud ännu mer ner mot livmoderhalsen. Den ger efter så småningom och börjar öppna sig.

Det kan hända att trycket blir så stort att fosterhinnan riskerar att spricka, vilket gör att fostervatten börjar rinna ut. Kontakta då alltid förlossningsavdelningen för vidare information och omhändertagande. Om man mår bra och inte fått värkar än kan man få åka hem igen.

Barnet:
Fostervatten byts ut var tredje timma och produceras på nytt ända tills barnet är fött. Om det däremot finns mekonium i vattnet kan det vara en signal om att barnet är stressat eller inte mår bra och då får man stanna kvar för att kunna övervaka barnet.
Barnet är redo att möta omvärlden, 92 procent av alla barn föds mellan vecka 38-42.

Egna tankar:
I skrivande stund är jag i vecka 39+2. Det är alltså 4 dagar kvar tills vår bebis är beräknad. Det är både skrämmande och spännande på samma gång.

Det känns tungt i kroppen och jag har den senaste veckan haft molande värk till och från både i rygg och mage. Det känns att något är på gång, men frågan är när det är på ”riktigt” och inte ”bara” förvärkar. 😉
Energin finns inte och det känns som om jag sover bort mina dagar fastän jag vill pyssla, boa och fixa. Jag orkar bara inte. Tur att man har en förstående sambo som låter mig vara en riktig latmask. 😉

Den senaste timmen har jag haft ett tryck i mage och rygg som inte gör ont, men det trycker för fullt. Snälla bebis, kom ut nu! Vi längtar efter att få lära känna dig! Jag till och med drömde om dig i natt. <3

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>